Senaste nyheterna
Sida 4
Så ska operationsrum byggas för att hindra smittspridning
19 Sep 2012
Det har kommit en ny standard för hur operationsrum ska byggas för att minimera spridningen av luftburna bakterier. Den samlade expertisen har tagit fram råd som kan användas vid nybyggnation och renoveringar. Läs mer här
Så ska operationsrum byggas för att hindra smittspridning
17 Sep 2012
Det har kommit en ny standard för hur operationsrum ska byggas för att minimera spridningen av luftburna bakterier. Den samlade expertisen har tagit fram råd som kan användas vid nybyggnation och renoveringar.
– Åtgärder för att förhindra luftburen smitta under operation har undersökts och diskuterats i över hundra år och det är många som har uppmärksammat behovet av en sammanfattning av hur dagens experter ser på problemet, säger Anna Hambraeus, tidigare överläkare i vårdhygien vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ordförande i SIS kommitté Renhet i operationsrum.
Frågan har blivit särskilt aktuell eftersom många sjukhus håller på med renoveringar och nybyggnation av operationsrum. Nu finns alltså en standard för hur man bygger för att förhindra smittspridning.
Skräddarsydd helkroppsnarkos bättre än ryggbedövning
17 Sep 2012
Båda är synnerligen medvetna om att de får det tufft när de, som nu under nationella ortopediveckan i Kristianstad Arena, sticker ut hakorna och börjar plädera för en anestesimetod som inte använts för knäoperationer på många år. Som ersattes av ryggbedövning, kombinerat med sömnmedel, för att patienterna snabbare skulle komma på fötter. efter operation.
Bättre mobilisering, som det heter.
Och för att patienter skulle slippa må illa efter narkosen.
– Men med modern narkosform och nya preparat verkligen skräddarsyr man dosen för varje patient, utifrån ålder, vikt, längd och kön. Narkosen är individuellt designad för att ge bästa effekt, precis under den tid som krävs. Patienten vaknar igen, och kan prata, ungefär samtidigt som Sören syr det sista stygnet, säger Andreas Harsten.
Det är efter 35-40 minuter om det handlar om ett knäbyte. En timme eller lite drygt om det är båda knäna.
Läkare och sjuksköterska tog lunch under operation - patienten avled
6 Sep 2012
Mitt under en operation på Skaraborgs sjukhus i Lidköping gick ansvarig läkare och sjuksköterska på lunchrast och gick inte att nå via telefon när det uppstod komplikationer. Patienten fick allvarliga hjärnskador och avled tre veckor senare. Socialstyrelsen kallar rasterna för "ett oacceptabelt risktagande".
Det var i början av förra året som patienten skulle opereras för en njurtumör. Efter en dryg timme gick den ansvariga anestesiläkaren på lunchrast utan att rapportera över till någon annan anestesiläkare. En kvart senare löstes den ansvariga anestesisjuksköterskan av för lunch av en kollega. Då förflöt operationen utan några komplikationer.
Men en halvtimme senare började patienten blöda kraftigt och blodtrycket sjönk. Sjuksköterskan gav blodtransfusion och muskelavslappnande för att operatören lättare skulle kunna hitta blödningskällan. I samband med detta ställdes anestesiapparatens ventilator om till spontanandning och ljudlarmet stängdes av.
Akademiska öppnar intensivvårdsavdelning för barn
30 Aug 2012
Den 3 september invigs en ny intensivvårdsavdelning för barn på Akademiska sjukhuset med två vårdplatser. Målgruppen är barn under 12 år och satsningen innebär att sjukhuset kan ta emot fler svårt sjuka barn från sjukvårdsregionen och övriga landet. Den innebär också en förstärkning inom områden där Akademiska har rikssjukvårdsuppdrag: svåra brännskador och kraniofacial kirurgi.
– Att svårt sjuka barn nu kan vårdas av ett team med bred kompetens, specialiserade på barns specifika behov, innebär en klar kvalitetshöjning. Det finns många fördelar med att barnen samlas på ett ställe. Tidigare vårdades intensivvårdskrävande barn på neonatalavdelningen eller intensivvårdsavdelningar för vuxna; central-, brännskade- och neurointensiven, säger Göran Angergård, verksamhetschef för anestesi- och intensivvård.
Den nya enheten bemannas med 15 specialistsjuksköterskor och 15 undersköterskor, ett team med bred kompetens från allmän intensivvård, neurologisk intensivvård, neonatalvård och brännskadeintensivvård. Att vårda barn inom intensivvården är mycket personalkrävande eftersom barnen kräver täta insatser och uppsyn dygnet runt. Enheten öppnar med två vårdplatser men på sikt är målet sex platser.
Sände hjärt- lungräddningsteamet till mödravården i stället för kirurgen.
27 Aug 2012
Händelsen, som nu granskats av Socialstyrelsen, inträffade för två år sedan på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, rapporterar Sveriges Radio P 4 Västerbotten.
På grund av det felaktiga larmet tog det 8-10 minuter innan hjärt- lungräddningsteamet, HLR, kom fram till rätt avdelning.
Avled under narkos
20 Aug 2012
UMEÅ En kvinna avled efter att ha fått en reaktion under narkosen på Norrlands universitetssjukhus. Flera brister har konstaterats.
Socialstyrelsen konstaterar flera brister efter en händelse på operationscentrum vid Norrland universitetssjukhus där en kvinna dog i juni 2010. Dödsorsaken har i efterhand inte kunnat fastställas. Bland annat på grund av att när patienten dödförklarats togs all medicinteksnisk utrustning bort från patienten. Övervakningsapparaturens minnesfunktion raderades och salen städades. Orsakssambandet kunde därför inte utredas i efterhand.
Vårdgivaren har i sin utredning bland annat kommit fram till att hög arbetsbelastning, då två stora operationer skedde samtidigt, gjorde att man missade ”hårfina” varningssignaler.
Lär av militären
19 Aug 2012
Ta lärdom av militären vid utbildning och forskning inom prehospital vård och katastrofberedskap och satsa på en nationell organisation för ambulanshelikoptrar. Lars Lundberg, överstelöjtnant, läkare och professor vid Högskolan i Borås, ser det som nycklarna för att Sverige ska stå bättre rustat om en terrorattack likt den i Norge skulle inträffa här.
Bild: Lars Lundberg, källa: mynewsdesk
Nu flyr även narkossköterskorna Norrlands universitetssjukhus
13 Aug 2012
Tolv narkossköterskor har sagt upp sig från Norrlands universitetssjukhus. Tidigare har 16 intensivvårdssjuksköterskor sagt upp sig eller begärt förflyttning från operationscentrum. I båda fallen är orsaken dålig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning.
Vårdfokus har tidigare berättat att långa arbetspass, dålig arbetsmiljö och låga löner gjort att 16 sjuksköterskor sagt upp sig eller begärt förflyttning från intensivvårdsavdelningen.
Nu visar det sig att stora delar av operationscentrum har problem med arbetsmiljön. Tolv narkossköterskor av totalt 50 till 60 har sagt upp sig eller begärt tjänstledigt, och fler funderar på att sluta, skriver Västerbottens-Kuriren.
Hjälphjärta räddar fler tack vare ny bildteknik
1 Aug 2012
Tack vare effektivare diagnostik och uppföljning med ultraljud kan fler personer med svår hjärtsvikt få ett mekaniskt hjälphjärta, så kallad vänsterkammarassist, LVAD. Akademiska sjukhuset har just nu ett tiotal patienter som fått hjälphjärta efter hjärtinfarkt eller svår hjärtsvikt. Den 14 juni gästas sjukhuset av en av de främsta experterna på området bildteknik och hjälphjärta, Viktoria Delgado, från Leiden i Holland.
– Den stora utmaningen har varit att veta om en patient med akut, svår hjärtsvikt klarar av en mekanisk hjärtpump. Tack vare den avancerade metodiken med ultraljudsteknik som utvecklats av det holländska teamet i Leiden har vi möjligheter att få ett bättre beslutsunderlag och kunskaper om hur vi ska mäta effekterna, vilka mått som är vitala att följa upp med ultraljud. Det handlar både om hjärtats anatomi och rörelsemässiga funktion, säger Gerard Wikström, överläkare i kardiologi och utvecklingsansvarig för hjärtsviktgruppen på Akademiska sjukhuset.
I Sverige insjuknar 25 000 – 30 000 personer i hjärtsvikt varje år. Antalet ökar i takt med att befolkningen åldras och fler överlever exempelvis hjärtinfarkt. Ungefär ett sextiotal personer med svår hjärtsvikt får årligen ett hjälphjärta eller mekanisk hjärtpump som de också kallas.
Hjälphjärta sätts in för att stötta vänster kammare och är ett alternativ för personer med den allra svåraste formen av hjärtsvikt, oftast efter hjärtinfarkt, hjärtstillestånd, infektioner och förgiftningar, där gängse farmakologisk behandling inte är tillräcklig. När man väl satt in apparaten finns oftast ingen återvändo, det blir antingen frågan om permanent lösning eller hjärttransplantation. Pumparna har blivit allt mindre och vissa kan i dag opereras in under huden. Det vanliga är att blodet drivs runt med hjälp av en propeller. Hjärtpumpen måste laddas var sjätte timme och anslutas till elnätet nattetid.
På Akademiska sjukhuset har hittills ett drygt tjugutal mekaniska hjärtpumpar satts in. Verksamheten drivs av ett multidisciplinärt team med bl a thoraxkirurger, perfusionister, narkosläkare och kardiologer.
Källa: Akademiska Sjukhuset, mynewsdesk.
Trevlig höst 2019!