Senaste nyheterna |

Oberoende webbplats för anestesisjuksköterskor

Senaste nyheterna

RSS

Den nya svenska versionen – checklistan 2.0

14 Nov 2019

Då WHO:s checklista för säker kirurgi infördes 2008 fanns inga öppet tillgängliga data som stödde att den gav det resultat den var avsedd att ge: lägre morbiditet och mortalitet i operationssjukvård. Dessa data kom inte förrän 2009, då det kunde visas att korrekt användning av checklistan var kopplad till en frekvens för oönskade händelser (komplikationer) som var två tredjedelar av frekvensen före införandet och för risken att avlida ca hälften av frekvensen före införandet. Läs mer på läkartidningen

För låg medicinsk kompetens

18 Sep 2019

Tre olika öppna brev har skickats till regionens och hälso- och sjukvårdsledning, där skarp kritik riktas mot ledningen. En oro för patientsäkerheten på framförallt intensivvårdsavdelningen på USÖ lyfts också.
– Jag kan inte lova att vi i alla situationer kan utföra helt patientsäker vård, säger överläkare Kristian Thörn, som är en av dem som skrivit under. Läs hela nyheten.

Trakealskada vid intubationsanestesi

18 Sep 2019

Trakealskada vid intubationsanestesi – sällsynt komplikation

Kräver akut handläggning, kan vara livshotande

Det finns flera orsaker till trakealskada: trauma, ­kirurgi på halsen, t ex tyroideakirurgi, och ballongdilatation av trakealstenos. Trakealskada kan också uppkomma i samband med sedvanlig intubation som en komplikation till intubationsnarkos. Vid intubationsorsakat gasutträde är symtomen subkutant emfysem med debut vanligen inom de första 24 timmarna efter extubation. Symtomdebuten är ofta kopplad till hosta. Läs mer på Läkartidningen.se

Narkos kopplas till nervskador

21 Mar 2018

Med högkänsliga mätmetoder har forskare vid Göteborgs universitet upptäckt biomarkörer i blod efter operationer under narkos. Markörerna är två proteiner som kallas tau och neurofilament. De finns inuti nervceller, men läcker ut vid exempelvis traumatiska hjärnskador och Alzheimers sjukdom skriver dagens medicin.se

– Vid sövning verkar något hända i hjärnan som återspeglar nervcellsskada. Och det sker i sådan omfattning att det är mätbart, säger Henrik Zetterberg, överläkare och professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, samt en av forskarna bakom studien.

Det diskuteras om narkos verkligen är ofarligt för patienten. Vid sövning går nervcellernas aktivitet ned och man har länge trott att deras funktion återgår till det normala så fort narkosmedlet går ur kroppen. Fast den bilden kan alltså vara på väg att förändras.

 

Läs mer på dagens medicin.

Operationspersonal tvingas arbeta 19 timmar i sträck

7 Mar 2018

Bristen på specialistsjuksköterskor är så stor på den förlossningsrelaterade operationsenheten vid Östra sjukhuset i Göteborg att personalen begärt hjälp från Arbetsmiljöverket. Det är inte ovanligt att de tvingas arbeta 19 timmar i sträck.

Det framgår av en så kallad 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket som gemensamt undertecknats av Vårdförbundet, Kommunal och Göteborgs läkarförening.

I samband med att hela Göteborgsområdets förlossningsvård i maj 2017 flyttades och koncentrerades till Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra beslutades att operation 2 skulle utökas med cirka 20 medarbetare skriver vårdfokus.se.

 

Patient avled när personsökare krånglade

24 Jan 2018

– En patient som låg på sjukhuset blev försämrad under natten och sjuksköterskan behövde hjälp av jourhavande läkare. Men sjuksköterskan fick inte tag på den personen, säger Mattias Schindele, chefläkare på område patientsäkerhet, till SVT.

Händelsen inträffade för drygt en veckan sedan. Den så kallade prio 1-sökningen gick inte fram till jourläkare. Därefter försämrades patientens läge. Personen hamnade på intensivvårdsavdelningen och avled senare.

Läs mer på dagens medicin.se

Nytt videolaryngoskop från Insighthers

24 Jan 2018

Nytt videolaryngoskop från Insighters

  • Stor högupplöst pekskärm (3,5 tum) med möjlighet till fotografering och videoinspelning, USB/HDMI/WiFi möjlighet.
  • Inbyggd anti-fog funktion.
  • Engångs och flergångsblad i storlekar från neonatal till vuxen.
  • Inbyggt uppladdningsbart batteri.

Läs mer på Vingmed.se

Skönmålad bild av Macchiarinis operationer kvar hos struptillverkaren

22 Feb 2016

Företaget som tidigare samarbetat med Paolo Macchiarini ger en skönmålad bild av hur det gått för de i huvudsak friska patienter som fick plaststrupar i Ryssland, visar Dagens Medicins granskning.

/harvard-apparatus.jpg

Det Bostonbaserade bolaget Harvard Apparatus Regenerative Technology, Hart, samarbetade under flera år med den kontroversiella kirurgen Paolo Macchiarini. Inte minst användes företagets så kallade bioreaktor när olika implantat skulle förses med stamceller innan de opererades in i patienterna.

I de sista transplantationerna i Ryssland, och även den sista i Sverige, var det också bolagets stamcellsförsedda plaststrupe som sattes in i patienterna, inklusive tre patienter som fick genomgå reoperationer efter att först ha fått plaststrupar av annat fabrikat.

Men den 26 november 2014 meddelade företaget att man dragit sig ur den kliniska studien som då pågick vid universitetssjukhuset i Krasnodar, Ryssland och där Paolo Macchiarini spelade en nyckelroll. Detta var två dagar efter att New York Times först avslöjat att Karolinska institutet utredde misstänkt forskningsfusk av den italienske kirurgen.

I ett mejl till Dagens Medicin skriver vd:n James McGorry att man redan i juni 2014 avslutade samarbetet med Paolo Macchiarini eftersom bolaget inte fick tillräckligt med data för att främja sitt utvecklingsarbete.

Det hindrar dock inte Hart från att i positiva ordalag skylta med resultaten från operationerna där företagets plaststrupar använts.

I sin senaste årsrapport, för 2014, skriver Hart att den genomsnittliga överlevnaden var 22 månader för de tre vuxna patienterna som fått företagets plaststrupar och sedan avlidit. Detta motsvarar enligt företaget en signifikant förbättring jämfört med patienternas prognos vid transplantationstillfället, vilken i ”typfallet” bara var några månader. Man skriver ingenting om att en av de två överlevande patienterna, vars operationer gjordes i Stockholm, ständigt intensivvårdas för att hennes nya strupar inte fungerat.

Så sent som i tisdags i förra veckan sade vd James McGorry vid en presentation för investerare om patienterna i Ryssland: ”Så vitt jag vet hade var och en av de patienterna en till två månader kvar att leva.”

Vad företaget inte talar om för aktiemarknaden är att flera av patienterna i Ryssland inte var i något kritiskt tillstånd från början, vilket framgick i SVT:s dokumentärserie ”Experimenten”.

Enligt James McGorry har man fått all information om patienternas prognos från Paolo Macchiarini och från det ryska sjukhuset. Företaget har på inget sätt varit delaktigt i patientselektionen eller bedömningen före och efter operation, varken i Ryssland eller på Karolinska universitetssjukhuset, skriver han i ett mejl till Dagens Medicin.

Bosse Lindquist, som är producenten bakom ”Experimenten”, ser dock ingen möjlighet till att Hart kan ha varit ovetande om att flertalet av patienterna i Ryssland inte behövde nya plaststrupar för att överleva.

Han hänvisar till att både de ryska läkarna och Paolo Macchiarini har varit öppna om detta. Dessutom var David Green, som fram till april 2015 var bolagets vd, på plats vid den första operationen i Ryssland i juni 2012. Då fick den i tv-dokumentären uppmärksammade patienten Julia Tuulik sin första konstgjorda strupe och inför operationen försäkrade David Green henne om att materialet i plaststrupen från en annan tillverkare var ”mycket säkert”, vilket framgår i avsnitt två av programserien.

Vidare finns det också en film på Harts egen hemsida som i mycket positiv dager skildrar Julia­ Tuuliks första operation och där det också tydligt framgår att hon gör ingreppet av andra skäl än att överleva. En länk till filmen togs bort från sajten i början av denna vecka efter att Dagens Medicin påtalat för vd James McGorry att den fanns där. Men filmen finns kvar på sajten via en annan undersida.  

– Hart kan inte ha undgått att patienter som Julia Tuulik var friska och på intet sätt döende, säger Bosse Lindquist.

Hur säker kan du vara på att de övriga patienterna i Ryssland inte var döende?

– Vi är bergsäkra när det gäller Julia Tuulik och även den sista patienten som opererades sommaren 2014. Han genomgick en betydligt mindre omfattande operation med en plaststrupe från Hart och fick sedan implantatet borttaget. Han lever nu på Krim med en trakeostomi, säger Bosse Lindquist.

Han fortsätter:

– När det gäller de övriga två patienterna har vi vittnesmål om att åtminstone en inte var dödligt sjuk men vi har inte konfirmerat detta med undersökningsprotokoll. Den fjärde patienten är vi inte säker på. Han kan ha haft cancer.

I ett andra mejl ställer Dagens Medicin kritiska följdfrågor till James McGorry om hur Hart redovisat överlevnaden för patienterna som fått företagets plaststrupar. I ett vändande mejl skriver vd:n bland annat att Julia Tuulik var i kritiskt tillstånd efter att den första plaststrupen från en annan tillverkare slutat fungera.

Men även om företaget på detta sätt skulle hävda att patienterna var i kritiskt tillstånd efter att de först fått andra typer av icke-fungerande plaststrupar, så kan det inte stämma att den redovisade överlevnaden på 22 månader skulle ha räknats från eventuella omoperationer utan i så fall i stället från första operationstillfället då åtminstone två av tre patienter inte var kritiskt sjuka. Struparna som användes i de första transplantationerna var dessutom framtagna i samarbete med Hart, även om Hart inte stod som tillverkare.  

Dagens Medicin har via mejl ställt flera frågor till James McGorry som vi inte fått direkta svar på, till exempel varför man inte gjort djurförsök innan plaststruparna opererades in i patienter och vilket ansvar man har för att dessa operationer gjordes utan tidigare djurförsök. Vi har också undrat huruvida bolaget brutit mot amerikansk lagstiftning gällande information till aktiemarknaden.

Enligt James McGorry fortsätter Hart att bli chockerade över det ”vidgade nyhetsflödet som rapporteras från Sverige och annorstädes kring Paolo Macchiarinis operationer och de pågående utredningarna”.

Sedan Hart drog sig ur den kliniska studien i Ryssland har företaget börjat göra djurstudier med en ny generation av ”Hart-trachea”, som består av en annan typ av material och andra typer av celler. I november 2015 presenterade man enligt företaget självt mycket lovande data från dessa försök som görs i samarbete med Mayo Clinic. Företaget hoppas under 2016 söka tillstånd för att göra nya kliniska studier i USA med syntetiska matstrupar. 

Förtydligande från dagens medicin den 19 februari 2016: Filmen om Julia Tuuliks operation som togs bort från Harts sajt gällde bara en specifik länk som Dagens Medicin skickade till företagets vd. Det visade sig att filmen fortfarande finns kvar via en annan undersida på sajten. Detta har uppdaterats i texten ovan. 

 

Gå till dagens medicin här.

Patient hjärnopererades med 3D-glasögon på

22 Feb 2016

För första gången någonsin har läkare opererat hjärnan på en patient som var vaken under operationen och samtidigt hade på sig 3D-glasögon.

 

– Genom att skapa en helt artificiell värld för patienten så kunde vi kartlägga vissa zoner och kopplingar i hans hjärna som hänger ihop med funktioner som vi fram tills nu inte har kunnat testa på operationsbordet, säger Philippe Menei, neurokirurg på Angers sjukhus i Frankrike.

 /chu-angers.jpg

 

Patienten opererades i slutet av januari och återhämtar sig väl, enligt Menei.

Hjärnkirurgiska ingrepp på vakna patienter är inget nytt — metoden har använts i ett årtionde och patienten känner ingen smärta. Metoden gör att läkarna kan mäta om vitala funktioner så som syn och tal påverkas under operationen.

I det här fallet användes dessutom 3D-glasögon för att helt kontrollera vad patienten upplevde. Läkarteamet skapade en neutral virtuell miljö utan något riktigt fokus.

– I detta tomrum kunde vi kontrollera miljön och göra så att lysande objekt dök upp i patientens perifera synfält, säger Philippe Menei till AFP.

Detta gjordes för att skydda synen hos patienten som redan förlorat den på sitt ena öga.

 

Läs artikeln på dagensmedicin.se

Fler väljer förkortad arbetstid och 6-timmars arbetsdag

19 Feb 2016

Södertälje testar sex timmar mindre    

Experiment. Södertälje sjukhus har öppnat en avdelning där en 
nygammal arbetsmodell provas och arbetstiden är kortare.

Den nya akutsomatiska avdelning 23 får prova sig fram för att försöka hitta bästa sättet att jobba på, för både personalen och patienterna. Alla arbetar 80 procent med bibehållen lön, det vill säga 32,25 i stället för normala 38,25 timmar i veckan.


I gengäld måste de arbeta varannan helg och treskift. Men chefssjuksköterskan Daniel Tibergs mål är att tillsätta rena nattjänster och att de som då får mindre obekväm tid ändå ska få behålla sin arbetstidsförkortning.


 

Läs mer på vårdfokus här

    

Med 34 timmarsvecka hoppas universitetssjukhuset i Örebro kunna bromsa den höga personalomsättningen och öka nyrekryteringen.

Nu växer listan över arbetsplatser som kortar arbetstiden för att få behålla sina sjuksköterskor. Det senaste exemplet kommer från akut- och slutenvårdspsykiatrin vid universitetssjukhuset i Örebro som under flera år har haft problem med bemanningen.Bristen är framför allt stor på specialstutbildade sjuksköterskor.

Anmälan till Arbetsmiljöverket

Tidigt i höstas gjorde Vårdförbundet och Kommunal en gemensam anmälan till arbetsgivaren om bristande arbetsmiljö inom psykiatrins akut- och heldygnsvård. Flera avdelningar gick på knäna med endast halv personalstyrka. Fackförbunden var oroliga för vad den ständiga underbemanningen kunde göra med personalens hälsa och patientsäkerheten.

 

Läs mer på vårdfokus här

 

Kortare arbetstid lockar sjuksköterskor till akuten på Karolinska.

Från 30 vakanser till 7 på en månad. Sänkt arbetstid har gjort det attraktivt även för erfarna sjuksköterskor att arbeta på akuten vid Karolinska Huddinge.

För att minska belastningen för sjuksköterskorna startade akuten ett projekt med förkortad arbetstid. Som Vårdfokus tidigare skrivit om innebär det sex timmar kortare arbetsvecka med bibehållen lön.Tanken var också att det skulle öka rekryteringen. Det har visat sig vara ett lyckokast berättar Liv Andersson, huvudskyddsombud för Vårdförbundet

Läs mer på vårdfokus här

 

 

Sextimmarsdag kortar köer och lockar personal i Mölndal.

För ett år sedan infördes sex timmars arbetsdag vid den ortopediska operationsavdelningen på Mölndals sjukhus. Ett arbete som är både fysiskt och psykiskt tungt har blivit betydligt lättare.

Problemen som fanns vid Operation 1 i Mölndal känns igen från många sjukhus i landet.

Ett fåtal av sjuksköterskorna orkade jobba heltid, många var sjukskrivna och personalomsättningen var hög. En operationssal var stängd på grund av sjuksköterskebrist. Det var förödande för avdelningen som med sina sju salar tar hand om nästan all ortopedi i Göteborgsområdet - från komplicerade protesbyten till akuta benbrott. Köerna växte.

Läs mer på vårdfokus här

 

 

 

 

 

Politikerna parkerar gratis medan personalens avgifter höjs kraftigt

19 Feb 2016

"Sluta bluffa de anställda och försök se den egna vårdpersonalen som en värdefull bristvara snarare än en kassako", skriver bland andra Vårdförbundets ordförande i Västra Götaland i ett debattinlägg i Göteborgs-Posten.

– Medlemmarna är görsura och riktigt upprörda. Inte egentligen för parkeringsavgifterna i sig utan för att de får olika svar beroende på var i regionen de är anställda, säger Anne Karin Höglund, ordförande i Vårdförbundets avdelning i Västra Götaland.

Tillsammans med representanter för fackförbunden Saco, Ledarna, Vision och Kommunal har hon skrivit en mycket ilsken och ironiserande debattartikel i Göteborgs-Posten. Ilskan är vänd mot politikerna som inte tycks omfattas av samma regler som medarbetarna i regionen.

P-avgifterna höjs 230 procent

Nyligen beslutade regionstyrelsen att parkeringsavgifterna för anställda på vissa sjukhus ska höjas med hela 230 procent. De som parkerar sin bil utanför Sahlgrenska universitetssjukhuset har fått veta att de måste vara med och betala regionens investeringar i ett nytt parkeringshus. På andra sjukhus har det hetat att om de anställda inte betalar så kommer de att förmånsbeskattas.

Men några sådana skattetekniska eller andra skäl tycks inte gälla för politikerna själva. De parkerar sina bilar gratis utanför regionens hus mitt i Vänersborg, medan vårdpersonalen tvingas betala på ängarna utanför Norra Älvsborgs sjukhus några kilometer utanför Trollhättans centrum.

"Att regionpolitikerna själva anser att deras parkeringar, till skillnad från vårdpersonalens, hör till kärnverksamheten är alltså uppenbart. Att man till och med fått separata parkeringsregler på omgivande gator de dagar man sammanträder är ju i sig en bedrift", skriver Anne Karin Höglund och de andra fackliga representanterna.

 

Gå till artikeln på vårdfokus här

Expertråd efterfrågar kraftiga löneökningar för sjuksköterskor

18 Feb 2016

I förhållande till resten av arbetsmarknaden har sjuksköterskornas löner sjunkit. Det har orsakat en kronisk brist som måste åtgärdas, anser en oberoende grupp av nationalekonomer.

 

I reella tal har sjuksköterskornas löner höjts ganska kraftigt under 2000-talet, särskilt dess andra hälft. Ändå har sjuksköterskor och lärare halkat efter övriga arbetsmarknaden.

Den så kallade relativa lönen – sjuksköterskornas snittlön i förhållande till hela arbetsmarknadens snittlön – har minskat från 105,7 procent under 2003 till 102 procent under 2014.

Starka argument för höjning

– När det gäller lärare och sjuksköterskor har vi haft en kronisk arbetskraftsbrist under väldigt lång tid. Prognoserna pekar inte på någon kommande förbättring. Vi tycker därför att det finns oerhört starka argument för att sjuksköterskor och lärare ska få större löneökningar än andra grupper.

Det sade Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors vid en pressträff på måndagen när en rapport om lönespridning presenterades. Det oberoende expertrådet bildades på initiativ av Svenskt näringsliv förra året och består av fyra erfarna nationalekonomer.

 

/lars-calmfors.jpg

Enligt rådet pekar forskningen på att låga relativlöner driver på en flykt från yrket. Med andra ord: om inte sjuksköterskornas relativlöner höjs riskerar dagens personalbrist att förvärras. Det är särskilt viktigt i dagsläget då den demografiska utvecklingen i Sverige, med en åldrande multisjuk befolkning, ökar behovet av sjukvårdspersonal.

Problem med sifferlösa avtal

Förändringen som rådet förordar måste ske inom den lokala lönebildningen, eftersom Vårdförbundet och Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tecknat ett sifferlöst huvudavtal. Något som Lars Calmfors ser en del problem med.

– Dessvärre finns det inte någon evidens för att sifferlösa avtal underlättar höjningar av relativlönerna, även om de berörda fackförbunden tror det. Det är en rimlig hypotes att så skulle vara fallet, men det är inget som vi vet från forskningens sida.

Men under de senaste åren har faktiskt relativlönerna höjts något för sjuksköterskor. Enligt rådet beror det troligen mer på marknadskrafterna än på avtalets utformning. Bristen på personal har gått så långt att det drivit på en kraftfull löneökning. Dock är denna sentida ökning inte tillräcklig för att kompensera för det tidigare fallet av relativlönerna.

Samtidigt påpekar rådet att det finns en risk för att högre relativlöner för sjuksköterskor och lärare leder till kompensationskrav från andra löntagarkollektiv. Det är en tanke som kan ha avskräckande effekt på arbetsgivarna.

Mer sammanpressade löner

En annan intressant aspekt i rapporten är att svenska sjuksköterskor har klart högre relativlöner än sina kolleger i övriga Norden. I Norge är den exempelvis endast 89,6 procent jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men eftersom de reella lönerna är avsevärt högre i Norge lockas fortfarande svenska sjuksköterskor dit.

Löneskillnaden mellan specialistutbildade sjuksköterskor och grundutbildade är däremot mindre i Sverige än i andra nordiska länder, vilket indikerar en mer sammanpressad lönestruktur. Det "skulle kunna innebära att incitamenten att genomgå vidareutbildning är mindre här", skriver rådet i sin rapport

 

Gå till Vårdfokus artikel här

Teknik för andningshjälp förkortade livet

9 Sep 2015

Nya forskningsresultat innebär nu att sjukvården helt slutat med att ge en viss typ av andningshjälp till patienter med central sömnapné orsakad av hjärtsvikt. Behandlingen leder nämligen till ökad dödlighet hos patienterna.

 /eva-lindberg.jpg

Bild. Eva Lindberg, överläkare vid sömn- och andningscentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

 

Gå till abstract

 

– Det här är otroligt viktiga resultat och vi är många som har väntat på dem. Tyvärr visade de något helt annat än vad många sömnforskare väntat sig, säger Eva Lindberg, överläkare vid sömn- och andningscentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Studien som presenterades på den europeiska kardiologikongressen i London gäller en patientgrupp som både har hjärtsvikt och central sömnapné. Det senare tillståndet innebär att bland annat att patienten har så kallad Cheyne-Stokes andning med periodvisa andningsuppehåll.

Den centrala sömnapnén är kopplat till sämre prognos och överlevnad varför man antagit att det kan vara gynnsamt att motverka andningsuppehållen med så kallad adaptiv servoventilering. Behandlingen innebär att patienten får ett konstgjort andningstag genom en mask varje gång ett andningstag uteblir.

I studien ingick över 1 300 patienter som alla fick rekommenderad medicinsk behandling och sedan lottades till att få eller inte få adaptiv servoventilering.

Efter i snitt ett års uppföljning fanns det ingen skillnad mellan grupperna, sett till det totala antalet dödsfall, svåra hjärtrelaterade händelser eller sjukhusinläggningar på grund av försämrad hjärtsvikt.

Sett enbart till överlevnaden fanns det en 28-procentig överdödlighet i gruppen som fått adaptiv servoventilering, jämfört med i kontrollgruppen.

När detta resultat blev känt i våras gick företaget bakom produkten direkt ut med ett säkerhetsmeddelande till sjukvården om att genast avsluta behandlingen.

– Den processen sköttes väldigt snyggt och snabbt. På en del håll i landet har man tidigare varit ganska benägna att använda behandlingen, men nu har man slutat att behandla på denna indikation, säger Eva Lindberg.

Frågan är nu varför effekten blev som den blev. Eva Lindberg tror liksom forskarna bakom studien att man hittills inte förstått vad Cheyne-Stokes andning egentligen innebär.

– Vi har ju trott att den är farlig. Men i själva verket kanske den är en skyddsmekanism för något annat vi inte begriper, säger hon.

Eva Lindberg tillägger att resultaten gäller just central sömnapné med svår hjärtsvikt och inte alls kan överföras på patienter med den vanligare formen av obstruktiv sömnapné där patienter ofta behandlas med så kallad CPAP.

Studien publiceras även New England Journal of Medicine och har bland annat finansierats av företaget Resmed.

 

Länk till dagens medicin

Mekanism bakom vårt äldsta bedövningsmedel undersökt

9 Jul 2015

Lustgas (dikväveoxid) har används sedan 1800-talet och är det äldsta bedövningsmedel som fortfarande används. Lustgas kan inte i sig själv söva ner en person utan används framförallt som komplement till andra sövningsmedel och som smärtlindrare.

Den nya studien visade att efter ungefär sex minuters lustgasbehandling svepte stora deltavågor över främre delen av hjärnan i intervaller på upp till 10 sekunder. Vågorna var övergående och varade i upp till 12 minuter innan de övergick i beta- och gammavågor som enligt forskarna normalt är associerade till lustgasbehandling. Detta trots fortsatt tillförsel av samma dos lustgas.

– Lustgas verkar kontrollera hjärnan på ett sätt som inga andra läkemedel gör, säger Emery Brown. professor i medicinsk teknik på Massachusetts Institute of Technology, MIT, i ett pressmeddelande.

Deltavågor är de långsammaste hjärnvågorna och registreras normalt under djup sömn. De lustgasinducerade deltavågorna var dubbelt så stora som de normala sömndeltavågorna.

Forskarna tror att mekanismen bakom dessa stora deltavågor är en blockering av exiterande signaler i hjärnan via glutamatreceptorn. De vet inte varför effekten upphör efter några minuter, men menar att studien bidrar till viktig grundläggande neurofysiologisk kunskap.

Första gången Emery Brown observerade denna effekt av lustgas var när han 2012 började registrera EEG på alla sina sövda patienter.

I studien ingick 19 patienter som sövdes med hjälp av sevofluran och som fick 50-70 procents lustgas under uppvaknandet.

Nu försöker forskargruppen att systematiskt undersöka påverkan på EEG av olika anestetika och de kombinationer som används skriver Dagens medicin.se

 

Källa till ursprungsartikeln:

Kara Pavone med flera. Nitrous oxide-induced slow and delta oscillations.Clinical Neurophysiology, publicerad online 6 juli 2015. DOI: 10.1016/j.clinph.2015.06.001.

 

Narkosguiden heter ett nytt hjälpmedel för läkare och anestesisjuksköterskor med 27 kapitel med tips och tricks för anestesi och intensivvård

8 Jul 2015

Narkosguiden är ytterligare ett interaktivt hjälpmedel som har kommit ut för svenska förhållanden när det gäller anestesi och intensivvård. Narkosguiden är anpassad efter svenska förhållanden och hjälper läkare anestesi- och IVA sjuksköterskor att ge en god och säker anestesi och intensivvård. Handboken innehåller 27 kapitel med medicinsk information, tips och tricks för anestesi och intensivvård.

/narkosguiden.jpg

← Äldre inlägg

Senaste nyheterna |