En bild på narkossjuksköterskan lugnar oroliga barn.
Vissa barn är svårare att söva än andra. Narkossjuksköterskan Susan Lindberg har tagit fram ett koncept som hjälper särskilt oroliga barn.
Kontinuitet gör det lättare att söva oroliga barn, visar en modell som används i Skövde.
– Det hela bygger på att barnet får träffa en och samma narkossjuksköterska både innan, under och efter narkos. Då skapas en tillit som tar barnet ur rädslan att sövas, säger Susan Lindberg.
Får foto med posten
Innan besöket på sjukhuset får barnet en bild på narkossjuksköterskan per post, och kontakt med föräldrarna sker per telefon.
– När vi träffas kommer många barn spontant fram och hälsar sin narkossjuksköterska med ett leende. Tidigare ville de kanske inte ens lämna väntrummet och det kunde vara kamp i timmar att söva dem.
I höstas disputerade Susan Lindberg i ämnet, och hennes modell används nu på arbetsplatsen vid Skaraborgs sjukhus i Skövde.
– Tidigare var den första kontakten med narkossjuksköterskan minuterna innan barnet skulle in på operationsavdelningen, det fungerade för vissa barn men inte för särskilt oroliga barn och barn med funktionsnedsättningar. Jag tänkte att det måste gå arbeta på ett annat sätt.
Susan Lindberg har disputerat på en metod som gör oroliga barn mindre rädda för narkos. Foto: Åbo Akademi
Andra inlägg
- Den nya svenska versionen – checklistan 2.0
- För låg medicinsk kompetens
- Trakealskada vid intubationsanestesi
- Narkos kopplas till nervskador
- Operationspersonal tvingas arbeta 19 timmar i sträck
- Patient avled när personsökare krånglade
- Nytt videolaryngoskop från Insighthers
- Skönmålad bild av Macchiarinis operationer kvar hos struptillverkaren
- Patient hjärnopererades med 3D-glasögon på
- Fler väljer förkortad arbetstid och 6-timmars arbetsdag