Expertråd efterfrågar kraftiga löneökningar för sjuksköterskor

I förhållande till resten av arbetsmarknaden har sjuksköterskornas löner sjunkit. Det har orsakat en kronisk brist som måste åtgärdas, anser en oberoende grupp av nationalekonomer.

I reella tal har sjuksköterskornas löner höjts ganska kraftigt under 2000-talet, särskilt dess andra hälft. Ändå har sjuksköterskor och lärare halkat efter övriga arbetsmarknaden.

Den så kallade relativa lönen – sjuksköterskornas snittlön i förhållande till hela arbetsmarknadens snittlön – har minskat från 105,7 procent under 2003 till 102 procent under 2014.

Starka argument för höjning

– När det gäller lärare och sjuksköterskor har vi haft en kronisk arbetskraftsbrist under väldigt lång tid. Prognoserna pekar inte på någon kommande förbättring. Vi tycker därför att det finns oerhört starka argument för att sjuksköterskor och lärare ska få större löneökningar än andra grupper.

Det sade Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors vid en pressträff på måndagen när en rapport om lönespridning presenterades. Det oberoende expertrådet bildades på initiativ av Svenskt näringsliv förra året och består av fyra erfarna nationalekonomer.

/lars-calmfors.jpg

Enligt rådet pekar forskningen på att låga relativlöner driver på en flykt från yrket. Med andra ord: om inte sjuksköterskornas relativlöner höjs riskerar dagens personalbrist att förvärras. Det är särskilt viktigt i dagsläget då den demografiska utvecklingen i Sverige, med en åldrande multisjuk befolkning, ökar behovet av sjukvårdspersonal.

Problem med sifferlösa avtal

Förändringen som rådet förordar måste ske inom den lokala lönebildningen, eftersom Vårdförbundet och Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tecknat ett sifferlöst huvudavtal. Något som Lars Calmfors ser en del problem med.

– Dessvärre finns det inte någon evidens för att sifferlösa avtal underlättar höjningar av relativlönerna, även om de berörda fackförbunden tror det. Det är en rimlig hypotes att så skulle vara fallet, men det är inget som vi vet från forskningens sida.

Men under de senaste åren har faktiskt relativlönerna höjts något för sjuksköterskor. Enligt rådet beror det troligen mer på marknadskrafterna än på avtalets utformning. Bristen på personal har gått så långt att det drivit på en kraftfull löneökning. Dock är denna sentida ökning inte tillräcklig för att kompensera för det tidigare fallet av relativlönerna.

Samtidigt påpekar rådet att det finns en risk för att högre relativlöner för sjuksköterskor och lärare leder till kompensationskrav från andra löntagarkollektiv. Det är en tanke som kan ha avskräckande effekt på arbetsgivarna.

Mer sammanpressade löner

En annan intressant aspekt i rapporten är att svenska sjuksköterskor har klart högre relativlöner än sina kolleger i övriga Norden. I Norge är den exempelvis endast 89,6 procent jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men eftersom de reella lönerna är avsevärt högre i Norge lockas fortfarande svenska sjuksköterskor dit.

Löneskillnaden mellan specialistutbildade sjuksköterskor och grundutbildade är däremot mindre i Sverige än i andra nordiska länder, vilket indikerar en mer sammanpressad lönestruktur. Det "skulle kunna innebära att incitamenten att genomgå vidareutbildning är mindre här", skriver rådet i sin rapport

Gå till Vårdfokus artikel här