Senaste nyheterna
Sida 2
Bra verktyg för barnanestesi på webben
8 Jul 2015
Det finns bra verktyg på nätet för genomförandet av barnanestesier, det är dock lite blandat vad som ingår i verktygen och hur "smarta" verktygen är. Det som funnits under lång tid är Barndos från ianestesi.se. Sen har Narkosguiden.se kommit.
Vårdrutiner för barnanestesi i Västra Götalandsregionen.
Vårdrutiner för barnanestesi i Region Östergötland
Turbindriven ventilator vid hjärtstopp
11 Dec 2014
Även om de flesta personer som jobbar med sjukvård och avancerade hjärtstoppssituationer utgår från samma riktlinjer vid användandet av mask och blåsa, så görs detta idag på många olika sätt. Vilket i sin tur kan påverka det systoliska blodtrycket. En ny studie visar att turbindrivna ventilatorer ger mindre överventilation, vilket gör det till ett attraktivt alternativ i HLR situationer, då den dessutom inte kräver komprimerad gas. Vi vill i HLR situationer göra ett bra jobb, och överventilerar ofta genom att pressa in för mycket. Läs mer om studien på Anesthesiology News här!
Forskare vill skriva ut hjärta i 3D
11 Dec 2014
Inom tio år går det att bioprinta ett hjärta, hävdar en amerikansk forskargrupp. Men från svenskt håll tror man att det tar längre tid.
Stuart Williams, vetenskaplig chef för Cardiovascular Innovation Institute vid University of Louisville, USA, uppger till tidningen Wired att han och hans forskargrupp inom tio år kommer att kunna 3D-printa ett mänskligt hjärta utifrån en patients egna celler.
Bild:Photos.com
Enligt Stuart Williams har hans forskarlag på mer än 20 personer redan bioprintat de minsta blodkärlen i organet. Just nu arbetar de på att ta fram särskilda skrivare för att kunna uppnå sitt mål.
– Jag vågar säga att hjärtat är ett av de enklaste organen att bioprinta. Det är bara en pump med slangar som behöver anslutas. En njure är mycket mer komplicerad, säger han till Wired.
Men Marcus Carlsson, läkare och docent vid institutionen för klinisk fysiologi vid Lunds universitet som forskar om hjärtat, anser att det låter väl optimistiskt. Han påpekar att det i en vetenskaplig artikel från i våras, som beskriver det första fallet där en 3D-printad del av ett organ använts, slås fast att det skulle vara mycket komplicerat att 3D-printa ett hjärta. I det fallet var det en del av en bronk som hade skrivits ut och sedan använts. Läs mer i artikeln på dagens medicin.se
Anestesisjuksköterska sökes till lätt traumagrupp vid Maliinsatsen - Försvarsmakten
24 Nov 2014
Försvarsmakten är ständigt beredd att hävda Sveriges territorium, genomföra internationella insatser, samt att stödja samhället vid större kriser. Ytterst är Försvarsmaktens uppgift att värna demokrati och mänskliga rättigheter.
Insats Mali 02, ur pressmeddelande 2014 Utrikesdepartementet/Försvarsdepartementet: Mandatet omfattar bland annat stabilisering av större tätbefolkade områden, skydd av civila och FN-personal och stöd för att skapa förutsättningar för humanitärt bistånd.
"Att bidra till FN-insatsen i Mali ligger i linje med Sveriges engagemang för fred och utveckling i Afrika. Insatsen är en del av ett samlat svenskt engagemang i Mali - med ett omfattande bilateralt bistånd, stort humanitärt stöd och medverkan i MINUSMA och EU:s militära utbildningsinsats EUTM Mali. Sverige har också ett egetintresse av att bidra till att bekämpa terrorism och att motverka organiserad brottslighet, inklusive människohandel, i området", säger utrikesminister Carl Bildt.
Om tjänsten
2.amfibiebataljonen stödjer K3 under insats Mali 02 och vi söker nu anestesisjuksköterska till Lätt traumagrupp.
Sjukvårdstjänsten i försvarsmakten innebär att möjlighet för avtransport av skadade till kvalificerade sjukvårdsinrättningar ibland kan dröja och du kan därför under enklare förhållanden vårda allvarligt skadade under en längre tid. Sjukvårdspersonalens utrustning och utbildning är anpassad för de självständiga samt speciella kraven som ställs för att arbeta i en insatsenhet.
De lätta traumagrupperna har förmåga att stödja alla typer av enheter, och för sjukvårdspersonalen på 2.amfibiebataljonen finns därför ett mycket nära samarbete mellan kompanierna som möjliggöra att alla grupperna ges samma möjligheter till träning och utveckling oavsett kompanitillhörighet.
LÄTT TRAUMAGRUPP
Lätt traumagrupp har lätt utrustning, en hög rörlighet och kan gruppera på kort tid. Uppgiften är att stabilisera skadade soldater inför avtransport. Arbetet sker nära skadeplatsen och under mycket fältmässiga förhållanden. Det ställer stora krav på förutom den egna yrkesfärdigheten även på soldatfärdighet och förmåga att ta hand om sig själv och sin utrustning under primitiva förhållanden. Uppgifterna skall kunna lösas i alla typer av terräng och under dygnets alla timmar. En lätt traumagrupp skall kunna förflytta sig på samma sätt som övriga patruller.
MILITÄRA FÄRDIGHETER
Inom ramen för anställningen kommer du att träna tillsammans med din grupp för att kunna lösa era uppgifter kopplat till sjukvårdstjänsten. Utöver det kommer stor vikt läggas vid att öka och vidmakthålla dina militära färdigheter så att du känner dig förberedd och trygg att lösa uppgift tillsammans med förbandet i olika konfliktnivåer och olika miljöer, alla tider på dygnet.
TJÄNSTENS OMFATTNING
Vi ser gärna att du kan delta i hela insatsutbildningen som börjar 2015 vecka 5 och pågår till slutet av maj. Insatsen pågår i 6 månader, men vi ser eventuellt att vi kan ha två team som delar på tjänstgöringsperioden dvs 3 månaders internationell insats. Vid intresse kan det finnas möjlighet till fortsatt tjänstgöring på deltid vid 2.amfibiebataljonen.
Krav & Meriter
KRAV
Godkänd GMU eller godkänd värnplikt
God fysisk förmåga
B-körkort
God förmåga att uttrycka sig i tal och skrift på svenska och engelska
Legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom anestesi. Kunskaperna skall vara aktuella
Minst två års erfarenhet av arbete inom specialiteten
Kännedom om grundläggande principer för vårdhygien
Genomförd A-HLR-utbildning
Erfarenhet från prehospitalt arbete
MERITERANDE
Utbildning i traumaomhändertagande motsvarande PHTLS, TNCC etc.
Utlandstjänstgöring med goda betyg
Uppnår fysisk standard enligt ”Regler FM Fysiska standard” för Amfibiesoldat
Kunskaper i franska språket
Ansökan
För att se fullständig annons och ansöka gå in på FÖRSVARSMAKTENS HEMSIDA
Urval kommer att ske löpande och tjänsten kan komma att tillsättas innan sista ansökningsdagen 2014-12-30
Då anställningen är placerad i säkerhetsklass krävs svenskt medborgarskap. Säkerhetsprövning med registerkontroll kommer att genomföras före anställning enligt 19§ i säkerhetsskyddslagen. Med anställning följer nationell och internationell arbetsskyldighet. Innebörden av detta varierar beroende på typ av befattning.
Samtal från externa rekryteringsföretag och säljare undanbedes.
Varaktighet/Arbetstid
Heltid, tidsbegränsad. Ev möjlighet till fortsatt deltidstjänstgöring. Ej specificerat Lön
enl avtal AnsökanSista ansökningsdag: 2014-12-30
|
ArbetsgivareFörsvarsmakten Postadress Försvarsmakten BesöksadressAMF1/2.AMFBAT/S1 Hårsfjärden
Telefon och webbplats |
Läkare försökte operera bort öga i lokalbedövning
16 Oct 2014
Ett landsting i norra Sverige anmäler en läkare som en fara för patientsäkerheten efter en misslyckad ögonoperation skriver dagensmedicin.se.
En sedan tidigare blind och multisjuk man sökte i början av året sjukhusvård för smärta i ena ögat. Där konstateras en infektion och man planerar att operera bort ögat för att förhindra att infektionen sprider sig.
Någon narkosbedömning görs dock inte utan den läkare som ska utföra operationen väljer i stället att utföra den i lokalbedövning. Normalt sett så utförs den här typen av operationer i narkos och den opererande läkaren hade inte heller utfört en liknande operation i lokalbedövning.
Efter två timmar fattas beslutet att avbryta operation på grund av patientens starka smärtor.
Händelsen anmäls i det regionala avvikelsesystemet och landstinget genomför också en händelseanalys. Senare görs också en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, där det framgår att den opererande läkaren har varit föremål för en tidigare avvikelse som lett till en lex Maria-anmälan. I det aktuella fallet slås det också fast att:
”Den avgörande felhändelsen sätts till att opererande läkare brister i kompetens gällande operationens svårighetsgrad och egen förmåga att utföra operationen, vidare i ställningstagande till att genomföra operationen utan narkoskonsult eller narkos som bedövningsmetod, samt brister i kommunikation avseende såväl patient som personal. Några systemfel av avgörande betydelse finner man inte.” Gå till artikeln på dagensmedicin.se här
Bra bassjukvård förhindrar skador efter skalltrauma
13 Oct 2014
Korta episoder med lågt blodtryck, dålig syresättning, eller måttligt förlängd tid till neurokirurgisk specialistsjukvård, påverkar inte slutresultatet efter vård på grund av svår skallskada. Det visar en avhandling från Umeå universitet i ett pressmeddelande.
En etablerad uppfattning när det gäller allvarliga skallskador är att tillståndet kan försämras och att skador kan förvärras, eller i värsta fall att patienten avlider, om han eller hon inte snabbt får specialistsjukvård. Händelser som förlänger tiden till det att patienten kommer till sjukhus, samt episoder med lågt blodtryck, syrebrist, eller för mycket andningshjälp, är kända faktorer som kan kopplas till ett försämrat tillstånd för patienten.
Enligt Camilla Brorsson, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, samt anestesiläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, verkar dock detta inte vara något problem när det gäller norrländsk sjukvård.
– I vår studie av svårt skallskadade patienter i norra sjukvårdsregionen kunde vi inte hitta något samband mellan sämre slutresultat för patienten och enstaka tillfällen med lågt blodtryck eller dålig syresättning, lång transporttid till närmaste sjukhus eller att patienten först transporterades till närmaste sjukhus, istället för direkt till den neurokirurgiska kliniken i Umeå. Sannolikt beror de goda resultaten på att patienterna får ett snabbt och professionellt omhändertagande av ambulanspersonalen, samt en god vård på det lokala sjukhus i regionen som först möter patienten, säger Camilla Brorsson.
I sitt avhandlingsarbete har Camilla Brorsson även studerat halterna av det livsviktiga stresshormonet kortisol hos patienter som får intensivvård. När patienten får smärtstillande och lugnande läkemedel efter ett trauma sjunker stressnivåerna, vilket leder till att halterna av kortisol i blodet sjunker. Eftersom låga nivåer av hormonet i vissa fall kan vara livsfarligt kan patienter som visar tecken på kortisolbrist få behandling med läkemedlet kortison, som har liknande effekter som det kroppsegna hormonet. Det är dock viktigt att inte ge kortison i onödan eftersom det ger biverkningar som inte är önskvärda vid svår sjukdom.
Camilla Brorsson visar i en av sina studier av traumapatienter att tillförsel av sömnmedel och smärtlindrande läkemedel sänker kortisolnivåerna påtagligt, utan att patienterna visar andra tecken på kortisolbrist. Därför drar hon i avhandlingen slutsatsen att ett lågt kortisolvärde inte alltid ska behandlas med kortison.
Kortisol kan mätas i saliv, som innebär ett mindre ingrepp på patienten än ett blodprov. Efter kirurgi, trauma, eller vid svår sjukdom är dock muntorrhet vanligt och salivmängden blir då inte tillräcklig för att kunna mäta salivkortisol. I avhandlingsarbetet presenterar Camilla Brorsson en lösning på detta problem.
– Det vi bland annat visar är att det är möjligt att stimulera salivproduktionen hos dessa patienter genom att torka munnen med en bomullspinne som innehåller glycerin och citronsyra. Det gör det möjligt att ta kortisolprov. Vi har också visat mätresultaten blir lika säkra när man tar prov i samband med stimulering av salivproduktion, som när man tar ett prov utan salivstimulering, säger Camilla Brorsson.
I ytterligare en studie har Camilla Brorsson undersökt hur kortisol, som tillverkas av blodfetter, kolesterol, i levern, påverkas av leverkirurgi. Enligt resultatet var låga nivåer av kortisol inte vanligare efter stor leverkirurgi än efter andra stora bukingrepp.
Camilla Brorsson arbetar som läkare, specialist i anestesiologi och intensivvård, vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, där hon har arbetat sedan 1995. Hon är född och uppvuxen i Göteborg, och tog läkarexamen vid Umeå universitet 1992. Efter examen arbetade hon även under några år i Arvika.
För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:
Camilla Brorsson
Telefon: 070-668 09 67
E-post: [email protected]
Om avhandlingen
Fredagen den 10 oktober försvarar Camilla Brorsson, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, anestesiologi, sin avhandling med titeln: Trauma - logistik och stressvar. (Engelsk titel: Trauma - logistics and stress response). Opponent: Mikael Bodelsson, professor, avdelningen för anestesi och intensivvård, Universitetssjukhuset Lund. Huvudhandledare: Silvana Naredi.
Disputationen äger rum kl. 09.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Sal E04, byggnad 6E.
Källsortering ledde till skalpellolycka
12 Oct 2014
En allt för noggrann källsortering ledde till att en doktorand fick en skalpell rakt in i handen. Nu ändrar sjukhuset rutinerna skriver dagens medicin.
Det var när labbet skulle städas som olyckan var framme på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Doktoranden skulle bryta av en skalpell för att kunna sortera plast och metall för sig, enligt en anmälan om tillbud till Arbetsmiljöverket.
När skalpellen bröts av flög skalpellbladet rakt in i doktorandens handskförsedda hand. Det gick hål i handsken och hen fick ett sticksår i höger hand vid tumfästet, där det också blödde en aning. Såret desinfekterades med ytinfektionsetanol, skriver anmälaren.
Skalpellen hade använts för att skära i leverbitar för biopsier från tolv olika patienter med diagnosen hepatocellulär carcinom. Det finns en svag misstanke om att några av patienterna kan ha haft hepatit.
Nu ändras rutinerna på sjukhuset så att hela skalpellen med skaft och allt kommer att kastas i gula boxar för smittfarliga verktyg för stickande och skärande.
Läs artikel på dagens medicin här
Handkirurger använder ny teknink för att söva patienter
12 Oct 2014
Uppstickaren inom svensk handkirurgi – HandCenter i Göteborg – har investerat i en helt ny operationssal. Operationssalen är utrustad med den modernaste typen av teknik när det gäller luftrening (laminärflödestak). För att söva patienten använder man så kallad TIVA (Total Intravenös Anestesi). TIVA bidrar till att patienten vaknar tidigare efter operation och man undviker illamående. HandCenter tillämpar också en metod där man lägger in en kateter i operationsområdet och på så sätt ges lokalbedövning som tar bort smärtan skriver Handcenter i ett pressmeddelande.
– Genom att jobba med dagkirurgi och en verkligt bra anestesimetod där patienterna inte mår illa vid uppvaknandet och dessutom får en optimal smärtlindring åstadkommer vi bättre kvalitet för patienten, säger Ola Collin, kirurg och vd för HandCenter.
Med den nya operationssalen ökar även möjligheten för patienterna att påverka sina operationstider.
HandCenter är en komplett handkirurgisk klinik som utreder och behandlar alla typer av diagnoser i händer, handleder och armar. På HandCenter arbetar specialistläkare med bred erfarenhet från såväl planerad som akut handkirurgi. De är experter på titthålskirurgi. Kliniken har även bred kompetens inom handrehabilitering. Verksamheten bedrivs i Göteborg och Stockholm.
För mer information, kontakta HandCenter:
Överläkare Ola Collin, specialist i handkirurgi, telefon 0706-249299
Överläkare Anders Wallmon, specialist i handkirurgi, telefon 070-633 98 66
All utrustning sammanbyggd ska ge bättre arbetsmiljö för narkospersonal
12 Oct 2014
Fördelar för såväl patienter som personal gör att intravenös anestesi är en narkosmetod som blir allt vanligare. Fram till nu har utrustningarna mest bestått av sjukhusens "hembyggen". Men nu har företaget Aneo tagit ett helhetsgrepp och utvecklat en egen utrustning skriver dagens medicin.
Företaget Aneo från Märsta mellan Stockholm och Uppsala är uppbyggt kring en enda produktidé - en integrerad anestesiutrustning som är avsedd endast för intravenös anestesi, eller Tiva, Total intravenous anesthesia. Narkosdjupet ställs in med så kallad målstyrd anestesti, Target controlled infusion, och apparaten beräknar utifrån patientens vikt och ålder koncentration i blodet av narkosmedel. Intravenös anestesi är en narkosmetod som blir allt vanligare. På vissa sjukhus används metoden i upp till 20 procent av alla operationer. Det finns flera fördelar: Det är lättare att styra narkosdjupet med infusionspumpar, man slipper miljöproblemet med läckande narkosgas och patienterna mår bättre efter operationen eftersom narkosmedlet försvinner snabbare ur kroppen. - Vi använder så kallade ultrakortverkande narkosmedel, vilket innebär att de oftast går ur kroppen inom tio minuter efter att infusionspumparna stoppats. Det är inte ovanligt att patienterna vaknar på väg ut från operationssalen och kanske undrar om operationen gick bra, berättar Anders Hansson, narkossjuksköterska på operationskliniken vid Centrallasarettet i Västerås. Men trots att tekniken varit tillgänglig sedan slutet av 1980-talet har det inte funnits utrustning som är speciellt avsedd för metoden. Istället har sjukhusen byggt ihop egna utrustningar genom att kombinera infusionspumpar, för tillförsel av smärtstillande och narkosmedel, med sina gamla gasanestesiutrustningar. Resultatet har blivit hembyggen som visserligen fungerar men som inte är optimalt utformade för sitt ändamål. - Man måste kolla infusionspumparna och deras övervakning för sig och ventilatorn och mätdata från patienten för sig, i och med att utrustningen inte är samlad på ett ställe. Det blir svåröverskådligt för den som sköter narkosen. - Därför känns det givetvis tryggare att använda en utrustning som är speciellt konstruerad för Tiva, säger Anders Hansson. Aneos utrustning innehåller två programmerbara infusionspumpar, den ena för narkosmedel och den andra för smärtstillande. Apparaten innehåller även ventilator och övervakningsinstrument, dels för infusionspumparnas funktion, dels för patientens EKG och syremättnad. Den kliniska utvärderingen avslutades i våras, då utrustningen också presenterades på en anestesimässa i Glasgow. Till hösten kommer den att finnas ute på marknaden.
Läs dagens medicins artikel här
Anestesipersonalen behöver öka fokus på kognitiva biverkningar
22 Aug 2014
Mätning av sömndjupet borde användas i högre utsträckning, enligt ny forskning skriver Vårdfokus.
De svenska anestesiprofessionerna är inte tillräckligt medvetna om risken för kognitiva biverkningar efter narkos. Kunskapen inom området behöver öka, och även användningen av förebyggande tekniker. Det visar ny forskning som publicerats i Annals of Medicine and Surgery.
Stora besvär för patienten
Kognitiva biverkningar har fått betydligt mindre uppmärksamhet än andra risker i samband med narkos, trots att de kan leda till stora besvär för patienten, enligt anestesisjuksköterskan och medicine doktorn Pether Jildenstål, som är huvudförfattare till studien.
Bild: Peter Jildenstål
– En orsak kan vara att anestesipersonalen inte ser problemen. De uppstår först när patienten lämnat operationsavdelningen, säger han till Vårdfokus.
Nice rekommenderar sömndjupsmätning
Den brittiska hälso- och sjukvårdsmyndigheten Nice rekommenderar landets anestesiologer att överväga så kallad sömndjupsmätning vid narkos till äldre och svårt sjuka patienter. Men i Sverige finns ingen sådan rekommendation.
Endast omkring hälften av de drygt 1 070 svenska narkosläkare och narkossjuksköterskor som medverkade i Pether Jildenståls enkät hade tillgång till utrustning för sömndjupsmätning – så kallad ”BIS”-teknik eller ”AEP med AAI-index”. Upp till 20 procent använde tekniken regelbundet.
Mängden narkosmedel kan minskas
– Studieresultatet är en fingervisning om hur sömndjupsmätning används i Sverige, men det framgår tydligt att användningen bör öka, säger Pether Jildenstål.
Tekniken visar effekten av den narkos som ges.
– I mina studier kunde mängden narkosmedel och smärtlindrande läkemedel minska med upp till två tredjedelar.
Vårdfokus skrev senast om Pether Jildenståls forskning i samband med hans disputation början av året.
Anestesisjuksköterskor lämnar Danderyds sjukhus
10 Jul 2014
Omkring 25 har slutat sedan årsskiftet. I grunden finns missnöje med lönerna och med en extra lönesatsning som räckte till för få.
Fördelningen av pengarna som Stockholms landsting i år satsade extra på specialistsjuksköterskornas löner har bidragit till oron och rörligheten. De skulle fördelas enligt lönekriterierna och ge minst 1 500 kronor mer, vilket innebar att långt ifrån alla fick kunde få del av satsningen.
– Fördelningen av de extra lönepengarna har skapat frustration och upplevs som orättvis för dem som inte fått något, säger Margareta Sjögren, anestesisjuksköterska på kliniken och förtroendevald för Vårdförbundet.
Gör ett bra jobb
Hon menar också att vissa som valt att sluta hamnat i "hängmattan". De har börjat med låg lön som nya och oerfarna och sedan jobbat ett par år.
– Nu har de fått erfarenhet, gör ett jättebra jobb, men tycker inte att löneutvecklingen följt deras kompetens, säger hon.
Verksamhetschefen Eva Oddby håller med om att tappet av anestesisjuksköterskor främst beror på missnöje med lönerna, vilket framkommit i avslutningssamtalen.
– Sedan har BB Sophia öppnat och hälften av dem som slutat har börjat där. En av mina chefssjuksköterskor gick dit som vårdchef, så det är en förklaring till att många slutat och då blir det oro i lägret. Men en hel del har gått till andra privata vårdgivare, säger hon.
Följer lönekriterierna
Hennes bild är också att fördelningen av landstingets extrasatsning skapat oro och bidragit till rörligheten. Någonstans mellan varannan och var tredje har fått minst 1 500 kronor. I grunden tycker hon att satsningen är bra.
– Det måste synas i plånboken att man är en duktig medarbetare som bidrar till verksamheten och utvecklar den. Politikerna vill att det ska bli en lönespridning, men alla vill förstås ta del av mer pengar.
Blir man inte känslomässigt påverkad också av att inte bli utvald?
– Absolut.
Högt arbetstempo
Personal på anestesikliniken vittnar också om ett högt tempo och "produktionshets", något som förvärras när många slutar och nya ska skolas in. Men det förnekas av Eva Oddby.
– Tvärtom har vi haft färre patienter på sjukhuset i år, jämfört med förra året. Vi är inte heller färre i personalen. Men det är klart att vi måste vara effektiva, det gäller alla sjukhus, säger Eva Oddby.
Danderyds sjukhus har förlorat omkring 25 av 70 anestesisjuksköterskor. Nu har lika många, både nyutexaminerade och erfarna, rekryterats skriver Vårdfokus.se
En bild på narkossjuksköterskan lugnar oroliga barn.
5 May 2014
Vissa barn är svårare att söva än andra. Narkossjuksköterskan Susan Lindberg har tagit fram ett koncept som hjälper särskilt oroliga barn.
Kontinuitet gör det lättare att söva oroliga barn, visar en modell som används i Skövde.
– Det hela bygger på att barnet får träffa en och samma narkossjuksköterska både innan, under och efter narkos. Då skapas en tillit som tar barnet ur rädslan att sövas, säger Susan Lindberg.
Får foto med posten
Innan besöket på sjukhuset får barnet en bild på narkossjuksköterskan per post, och kontakt med föräldrarna sker per telefon.
– När vi träffas kommer många barn spontant fram och hälsar sin narkossjuksköterska med ett leende. Tidigare ville de kanske inte ens lämna väntrummet och det kunde vara kamp i timmar att söva dem.
I höstas disputerade Susan Lindberg i ämnet, och hennes modell används nu på arbetsplatsen vid Skaraborgs sjukhus i Skövde.
– Tidigare var den första kontakten med narkossjuksköterskan minuterna innan barnet skulle in på operationsavdelningen, det fungerade för vissa barn men inte för särskilt oroliga barn och barn med funktionsnedsättningar. Jag tänkte att det måste gå arbeta på ett annat sätt.
Susan Lindberg har disputerat på en metod som gör oroliga barn mindre rädda för narkos. Foto: Åbo Akademi
Lågt skadestånd till narkosläkaren som friades från dråpmisstankar
5 May 2014
JK riktar kritik mot polis och åklagare i det omtalade Astrid Lindgrenfallet, men läkaren får bara 20 000 kronor för frihetsberövande och lidande.
Narkosläkaren häktades misstänkt för dråp på ett spädbarn 2009, men friades i rättegången som hölls först två år senare efter en omfattande och långdragen förundersökning.
I flera artiklar och även böcker om fallet har narkosläkaren sedan berättat om hur det gick till när hon anhölls och om tiden då hon satt häktad. Både läkaren själv och flera andra personer har anmält händelsen till justitiekanslern, JK, som nu är färdig med sin utredning.
Anhölls på ett olämpligt sätt
JK är kritisk till både polis och åklagare på flera punkter, men anser inte att bristerna är tillräckligt allvarliga för disciplinära eller straffrättsliga åtgärder.
Läkaren hade begärt ersättning på 2 985 000 kronor, dels på grund av förlorad arbetsinkomst, dels för personskada i form av psykiskt lidande. Men JK anser inte att hon är berättigad till skadestånd, utan hon får endast 20 000 kronor för frihetsberövande och lidande. Läs mer på Vårdfokus här.
Fler ska utbildas för att kunna gå in som donationsansvariga
26 Apr 2014
En donationsansvarig läkare och sjuksköterska ska alltid finnas där donationer av organ eller vävnad från avlidna kan göras. Det säger Socialstyrelsen i en ny vägledning.
Tidigare kunde frånvaron av en aktiv donationsansvarig läkare, DAL, och donationsansvarig sjuksköterska, DAS, göra att nödvändig kunskap om organdonation inte gavs till intensivvårdspersonalen.
Men nu är uppdraget som DAL respektive DAS inte längre personligt, fler ska kunna ta det ansvaret och även arbeta kliniskt.
Fler ska utbildas
Vårdgivaren, eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS, ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för organ- och vävnadsdonation.
Det betyder också att fler ska utbildas.
– Det är bra. Många ska ha utbildning så att det alltid finns en donationsansvarig sjuksköterska respektive läkare i tjänst, säger intensivvårdssjuksköterskan Hans Lindblom, som är regionalt donationsansvarig i Stockholms läns landsting.
Sjuksköterskan Susan Lindberg initierade ett nytt arbetssätt för autistiska barn som ska sövas.
16 Apr 2014
Foto: dagensmedicin.se
På anestesi- och operationsenheten på Skaraborgs sjukhus i Skövde följde man tidigare det traditionella sättet inför alla operationer. Det innebar att barn som ska opereras enbart träffar narkossjuksköterskan precis innan de ska in på operation.
– För det mesta gick det bra. Men för barn som bar på dåliga erfarenheter från vården och för barn med autism gick det inte alltid lika bra, säger Susan Lindberg, anestesisjuksköterska på avdelningen.
Hon började läsa litteratur om barn med autism och i dag har hon utvecklat ett nytt arbetssätt.
När barn med autism, som utreds för autism eller som av olika skäl har ångest inför ingreppet de ska genomgå ska opereras kontaktas föräldrarna först av den narkossjuksköterska som söva dem.
– Vi frågar vilka speciella behov som barnet har och vad som krävs av oss i sjukvården för att allt ska fungera, berättar Susan Lindberg.
Barnet får också ett foto på sjuksköterskan hemskickat. Fem dagar innan operationen får barnet träffa narkossjuksköterskan som förbereder barnet inför ingreppet och visar operationssalen skriver dagens medicin. Läs mer på dagens medicin här.
Trevlig höst 2019!